Det första nationella provet i samhällskunskap - en studie i bedömarsamstämmighet

Arne Löfstedt

Sammendrag


Skolämnet samhällskunskap som eget ämne existerar i princip enbart i de nordiska länderna. I många andra länder delar flera skolämnen på ämnesinnehållet, till exempel geografi och civics. Ämnesinnehållet är stort och genomgår ständig förändring. År 2013 genomfördes de första nationella proven i samhällskunskap i Sverige för årskurs 9. Med tanke på ämnets karaktär kan det vara speciellt viktigt att undersöka om dessa prov är ”rättvisa.” Avsikten med denna studie är att undersöka en aspekt av denna ”rättvisa”, nämligen interbedömarstabilitet, dvs om samma elevsvar ger upphov till samma bedömning oavsett bedömare. Skolverket i Sverige genomförde 2009 en större studie av de ämnen som då genomförde nationella prov och föreliggande studie försöker dels efterlikna och dels bygga ut upplägget från Skolverket. Studien genomfördes på de första nationella proven i samhällskunskap 2013. Genom att pröva olika reliabilitetsmått inom kategorierna ”consensus estimates”, och ”consistency estimates” analyseras resultaten, bland annat diskuteras måttet intraclass correlation. Syftet är också, då detta var de första proven, att skapa en ram för återkommande studier av Interbedömarreliabilitet. Upplägget med en större mängd lärare som genomför totalt tre bedömningar av de utvalda hela proven försöker också efterlikna bedömningssituationen ute på skolorna såtillvida att det var relativt många lärare med i studien, och de kom från olika skolor spridda över Sverige. Genom detta testas också bedömningsanvisningarnas stabilitet. Själva genomförandet var omfattande och tog två hela dagar. Resultaten pekar på en god överensstämmelse för provbetyget, det sammanfattande omdöme eleverna får. Studien avses att återupprepas under kommande år.

Nyckelord: Samhällskunskap, nationella prov, interbedömarreliabilitet, intraclass correlation

The first national test in samhällskunskap – a study of interrater reliability

Abstract
The Swedish school subject Samhällskunskap (Societal knowledge) exists basically only in the Nordic countries. In other countries a number of different subjects, such as geography and civics, share the content. The content of the subject is constantly changing, depending on how society is changing. The first national tests in Samhällskunskap for all Swedish ninth graders took place in 2013. A large part of the test contains constructed responses.  Given the characteristics of the subject we consider it especially important to investigate whether these tests are “fair” or not. The intent of this study is to investigate one aspect of “fairness”, interrater reliability, meaning the degree to which the same student responses are scored equally by different raters.  In 2009, the National Agency of Education in Sweden conducted a large study of the subjects Swedish, English and Mathematics. Our study aims to mimic and further develop the design of the study from 2009. Our study was carried out on the first national tests in 2013. The results were analyzed by exploring different reliability measures within the categories consensus estimates, and consistency estimates.
 As the 2013 tests were the first tests of its kind in Sweden the purpose was also to create a framework for regular studies of interrater reliability. The rater design with a relatively large number of teachers from all over the country, each assessing a total of three complete student test responses aimed at mimicking the way the tests are assessed in schools. This also allowed us to study the stability of our assessment rubrics. The study itself was extensive and took two days to perform. The results indicate a large compliance when it comes to the final grade of the test. The study is meant to be repeated in the coming years.

Keywords: Social science, civics, national testing, interrater reliability, intraclass correlation


Emneord (Nøkkelord)


Samhällskunskap, nationella prov, interbedömarreliabilitet, intraclass correlation.

Fulltekst:

PDF


DOI: http://dx.doi.org/10.5617/adno.6283

Innkommende lenker

  • Det er p.t. ingen innkommende lenker.


ISSN 1504-9922