Listans och tabellens semiotik

  • Per Ledin Örebro universitet
##plugins.pubIds.doi.readerDisplayName##: https://doi.org/10.5617/sakprosa.947

Sammendrag

Huvudsyftet med denna artikel är teoretiskt. Jag undersöker listans och tabellens semiotik och visar vilket meningsskapande listor och tabeller lägger upp för. För att förstå listan och tabellen går jag både till skriftens uppkomst hos människan (fylogenesen) och skriftens utveckling hos barnet (ontogenesen). På så vis kan jag belysa hur dessa semiotiska verktyg ur ett historiskt och materiellt perspektiv blivit lämpade för vissa men inte andra sorters meningsskapande. Listor på lertavlor används tidigt för byråkratiska syften, för att överblicka och kontrollera exempelvis mat, personer eller ord, vilket vi känner igen från dagens hand- eller datorskrivna matlistor, deltagarlistor och ordlistor. När en mer avancerad reglering eller kunskap tar form är tabellen ett verktyg som tillåter exakta och systematiska jämförelser utifrån sin alldeles bestämda materialitet, där kolumner och rader korsas och språkliga och numeriska tecken gärna kombineras. Artikeln avslutas med att jag syntetiserar mina iakttagelser i en semiotisk modell.

Abstract

This article has a theoretical aim and explores the semiotics of lists and tables. It takes a his­torical perspective and looks at both the invention of writing (phylogeny) and the writing deve­lopment of the child (ontogeny) in order to uncover how meaning-making evolves through the use of semiotic and material resources. Lists on clay followed the invention of writing and were used for bureaucratic purposes, to plan and take control over e.g. food, persons and words, which we recognize in today’s grocery lists, participant lists and word lists. When literacy grows and elaborated classification systems are codified, the table becomes an impor­tant semiotic tool that enables detailed and systematic comparisons by its use of materiality, where columns and rows intersect and linguistic and numerical signs can be combined. At the end of the article, I synthesize my observations in a model that shows what kind of meaning-making lists and tables are apt for.

 

Forfatterbiografi

Per Ledin, Örebro universitet
Professor i svenska språket vid Örebro universitet
Publisert
2015-02-10