Mot en evidensbaserad språkvård? En kritisk granskning av några svenska klarspråksråd i ljuset av forskning om läsbarhet och språkbearbetning

  • Åsa Wengelin Institutionen för svenska språket, Göteborgs universitet
##plugins.pubIds.doi.readerDisplayName##: https://doi.org/10.5617/sakprosa.983

Sammendrag

Den svenska språklagens (SFS 2009:600) formulering av att offentligt språk ska vara vårdat, enkelt och begripligt har aktualiserat frågan om hur myndighetstexter ska vara utformade för att innehållet ska komma så många medborgare som möjligt till godo. Såväl Språkrådet som privata företag erbjuder därför utbildningar i och råd om att skriva begripliga texter. En viktig fråga att ställa sig för såväl forskare som praktiker inom fältet är om det finns någon, och i så fall vilken, evidens för att de språkråd som tillämpas där är valida. I den här artikeln granskar jag ett antal språkråd på ord- och meningsnivå och försöker spåra deras ursprung. Några problem som framkommer är att mycket av den forskning råden bygger på enbart behandlar engelska, huvudsakligen ur ett transformationsgrammatiskt perspektiv, att ny forskning som modifierar ursprungsexperimentens resultat inte lett till förändringar av råden samt att resultat från studier av avgränsade ord och meningar generaliseras till textförståelse i kontext. Slutligen har vissa resultat feltolkats på vägen och lett till råd som är direkt missvisande. Två av de undersökta råden verkar ha en högre validitet än de övriga: att skriva – för mottagaren – vanliga ord och att undvika att skapa alltför komplexa meningar genom bisatsinskott.

Abstract:

Since the Swedish government adopted the Swedish Language Act in 2009, we have seen increased debate about the use of plain language (Klarspråk). This has led to a need for clear principles on how to produce simple and easily understood texts, and many professionals offer advice and/or education designed to meet these needs. Nonetheless, what we know about the validity of such advice is limited. Based on readability and language-processing research, this study reviews the plain-language principles that are frequently used, at the word and sentence level. Three problems emerge from the data that we examined. First, most of the principles appear to stem from early psycholinguistic experiments that were grounded in transformational grammar; therefore, these Swedish principles are to a large (but not sole) extent the results of research on English-language isolated words and sentences. Second, some of these results have been modified by the findings of more recent research. Third, some of the investigated advice appears to be based on misinterpretations of the findings of the original experiments. Two types of advice stand out as more valid than the others: that which deals with word frequency, and that which deals with embedded subjunctive clauses. 

Publisert
2015-04-10