Suicidalitetens könsparadox. Ett neurobiologiskt perspektiv

Forfattere

  • Jan Beskow

DOI:

https://doi.org/10.5617/suicidologi.5877

Sammendrag

.

Referanser

Ambrus L. (2016). Undvikande copingstrategier var kopplade till självmord. Läkartidningen, 42, 1800.

Ehnvall A., Parker G.B., Hadzi-Pavlovic D. & Mahli G. (2008). Perception of rejecting and neglectful parents in childhood relates to lifetime suicide attempts for females - but not for males. Acta Psychiatrica Scandinavica, 117(1), 50-56.

Eisenberger N.I., Lieberman M.D., Williams K.D. (2003). Does rejection hurt? An FMRI study of social exclusion. Science, 10, 302(5643), 290-2.

Emdad R. (2011). Mobbning kan leda till självmord. Arbetsmiljöforskning.se, 22 november 2011.

FORTE (2015). Problemet självmord. Stockholm: Forte. https://forte.se/publikation/forskning-i-korthet-problemet-sjalvmord/

Fässberg F. & Lundberg L. (2015). Mäns frånvaro i vården. En litteraturbaserad studie om samband mellan maskulina normer och mäns vårdsökande för psykisk ohälsa. Folkhälsovetenskapligt program med hälsoekonomi 180 hp. Examensarbete i forlkhälsovetenskap med hälsoekonomi I, Vt 2015.

https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/49039/1/gupea_2077_49039_1.pdf

Rutz W. (2016). «Manlig depression», stress och suicid i förändringstider. Tidskriften för Svensk psykiatri, 4, 34-36.

Rutz W. (2016). Gotlandsstudien. Tidskriften för Svensk psykiatri, 4, 37-38.

Rutz W., von Knorring L. & Wålinder J., (1992). Long-term effects of an educational program on depressive disorders given to general practitioners given by the Swedish Committee for the prevention and treatment of depression. Acta Psykiat Scand, 1992 a, 85, 83-88.

Rutz W. (1992). Evaluation of an educational program on depressive disorders given to general practitioners on Gotland. Short- and long-term effects. Linköping: Linköping University Medical Dissertations, 1992 b.

Rutz W., Wålinder J., von Knorring L., Pihlgren H. & Rihmer A. (1995). Depression hos män underbehandlas? Hög frekvens plötsliga, oväntade självmord. Läkartidn., 92, 3893-3900.

Rutz W., Wålinder J., von Knorring L., Rihmer A. & Pihlgren H. (1997). An update of the Gotland Study. London: Martin Dunitz Ltd.

Teicher M.H. & Samson J.A. (2013). Childhood maltreatment and psychopathology: A case for ecophenotypic variants as clinically and neurobiologically distinct subtypes. Am J Psychiatry, 170(10), 1114-33. doi: 10.1176/appi.ajp.2013.12070957.

Teicher M.H. & Parigger A. (2015). The ‘Maltreatment and Abuse Chronology of Exposure’ (MACE) Scale for the Retrospective Assessment of Abuse and Neglect During Development. Public Library of Science, PLOS, 25 februar 2015. http://dx.doi.org/10.1371/journal.pone.0117423

Teicher M. H. et al. (2016). Brain structural and functional sequelae of early life adversity. Föredrag för American Psychosomatic Society, 15 oktober 2016. https://drteicher.files.wordpress.com/2016/10/child_abuse_brain_psychosomatic_aps_2016.pdf

Van der Kolk B. (2015). The Body Keeps the Score: Brain, Mind, and Body in the Healing of Trauma. Penguin Books.

Wetterlöv J. (2015). Traumarelaterad skam. Tidskrift för Svensk Psykiatri, 4, 21.

WHO. (2014) Preventing suicide – a global imperative, 2014. www.who.int

Nedlastinger