Vad behöver eleverna undervisning i för att utveckla sitt skrivande? Förväntningsnormer och didaktiska beslut i svensklärares bedömningssamtal
DOI:
https://doi.org/10.5617/adno.2642Emneord (Nøkkelord):
Skrivbedömning, formativ bedömning, kvalitetsuppfattningar, förväntningsnormer, didaktiska beslut, svenskämnets didaktik, svenska på gymnasiet.Sammendrag
I studien samtalar tre lärargrupper om elevers skrivande och skrivundervisning i ämnet svenska på gymnasiet. Det teoretiska perspektiv som läggs på dessa samtal är didaktiskt och inriktas på hur lärare formulerar och använder bedömningsinformation om elevers skrivande för beslut om skrivundervisningens innehåll. Resultatet visar att lärares bedömningar av elevers skrivande behandlar fler och delvis andra aspekter av skrivförmåga än vad deras didaktiska beslut sedan omfattar. De kvalitetsuppfattningar och förväntningsnormer som lärarna uttrycker i sina bedömningar av elevers skrivande inriktas huvudsakligen på texters kommunikativa kvaliteter, den stilistiska utformningen och textuppbyggnaden, följt av ämnesinnehåll och källanvändning. De didaktiska beslut som fattas utifrån bedömningen av elevers texter inriktas däremot i stort sett enbart på att eleverna behöver skrivundervisning i att disponera text och att använda källor. Detta gör att överensstämmelsen är låg mellan lärarnas beslut om skrivundervisningens inriktning och deras förväntningar på vad eleverna ska kunna. De didaktiska besluten omfattar i begränsad utsträckning den bedömningsinformation som lärarna själva har formulerat.
Nyckelord: Skrivbedömning, kvalitetsuppfattningar, förväntningsnormer, didaktiska beslut, formativ bedömning, svenskämnets didaktik, svenska på gymnasiet
Abstract
This article presents an analysis of teacher group discussions about students’ writing in the subject of Swedish in upper secondary school. The study adopts a pedagogical perspective on these discussions and focuses on examining teachers’ expressed assessment criteria and relating them to their pedagogical decision-making. The results reveal that the teachers’ assessments of students’ writing focus on much more, and partly other, criteria than their pedagogical decisions. The quality standards that teachers express in the discussions about students’ texts focus mostly on communicative quality, language style and text structure followed by content and the use of sources. The pedagogical decisions are, on the other hand, almost exclusively focusing on text structure and the use of sources. This means that there is a gap between the teachers’ perceptions of qualities in students’ writing and their pedagogical decisions. The pedagogical decisions cover to a limited extent the assessment information that teachers themselves formulated.
Referanser
Bennett, R. A. (2011). Formative assessment: a critical review. I: Assessment in Education: Principles, Policy and Practice, 18(1), s. 5-25.
Berge, K.-L. (1996). Norsksensorenes tekstnormer og doxa: en kultursemiotisk og sosiotekstologisk analyse. Doktorsavhandling, Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet.
Berge, K. L. (2005): Skriving som grunnleggende ferdighet og som nasjonal prøve. I: A. J. Aasen & S. Nome (red.) Det nye norskfaget (2005). Oslo: Fagbokforlaget.
Berge, K. L. & Skar, G. (2015): Ble elevene bedre skrivere? Intervensjonseffekter på elevers
skriveferdigheter og skriveutvikling (Rapport 2 .). Trondheim: Høgskolen i Sør-Trøndelag, Avdeling for lærer och tolkutdanning.
Bergman, L. (2007). Gymnasieskolans svenskämnen – en studie av svenskundervisningen i fyra gymnasieklasser. Malmö: Lärarutbildningen, Malmö högskola.
Bergman-Claeson, G. (2003). Tre lärare – tre världar: lärarkommentarer till elevtexter i tre gymnasieklasser. Uppsala: Uppsala universitet. Hämtat från: http://urn.kb.se/resolve? urn=urn:nbn:se:uu:diva-87923
Biggs, J. & Tang, C. (2007). Teaching for quality learning at university: what the student does. Maidenhead: New York, NY. McGraw-Hill/Society for Research into Higher Education: Open University Press.
Black, P. & Wiliam, D. (1998). Assessment and classroom learning. I: Assessment in Education: Principles, Policy and Practice, 5(1), 7-73.
Black, P. & Wiliam, D. (2006). Assessment for learning in the classroom. I: J. Gardner (red.), Assessment and learning (s. 9-26). London, Thousand Oaks & New Delhi: SAGE Publications.
Black, P. & Wiliam, D. (2009). Developing the theory of formative assessment. Educational Assessment Evaluation and Accountability. 21 (1), s. 5-31.
Borgström, E., & Ledin, P. (2014). Bedömarvariation. Balansen mellan teknisk och hermeneutisk rationalitet vid bedömning av skrivprov. I: Språk och stil, 24, 133–165.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.
Bueie, A. (2015). Summativ vurdering i formativ drakt – elevperspektiv på tilbakemelding fra heldagsprøver i norsk. Acta Didactica Norge, 9(1).
Eckes, T. (2011). Introduction to many-facet Rasch measurement: analyzing and evaluating rater- mediated assessments. Frankfurt am Main: Peter Lang.
Elliot, N., & Williamson, D. M. (2013). Assessing Writing special issue: Assessing writing with automated scoring systems. I: Assessing Writing, 18(1), 1–6. doi:10.1016/j.asw. 2012. 11. 002
Engeström, Y. (1987). Learning by expanding: an activity-theoretical approach to developmental research. Helsinki : Orienta-konsultit.
Engelhard, G. (1994). Examining rater errors in the assessment of written composition with a many-faceted Rasch-model. Journal of Educational Measurement, 31(2), 93–112.
Evensen, L. S. (2009). Underveis mot et tolkningsfelleskap: lærerstemmer om elevtekster. I: S. Matre., D. Sjøhelle, R. Solheim (red.). Teorier om tekst i møte med skolens lese- og skrivepraksiser (s. 151-160). Oslo: Universitetsforlaget.
Evensen, L. S. (2012). Vurdering av skrivekompetanse: En kompleks utfordring. I: Tekstvurdering som didaktisk utfordring. Red. Otnes, H. Oslo: Universitetsforlaget.
Gipps, C. (1994). Beyond testing. Towards a theory of educational assessment. London & New York: The Falmer Press.
Harlen, W. (2005). Teachers’ Summative Practices and Assessment for Learning: Tensions and Synergies. I: The Curriculum Journal, 16(2), 207-223.
Hattie, J. & Timperley, H. (2007). The power of feedback. I: Review of Educational Research 77 (1), s. 81-112.
Hirsh, Å. & Lindberg, V. (2015). Formativ bedömning på 2000-talet – en översikt av svensk
och internationell forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Huot, B. (1994). Editorial. An introduction to Assessing Writing. I: Assessing Writing, 1(1),
–9.
Huot, B., & Neal, M. (2006). Writing Assessment. A Techno-History. I: C. A. MacArthur, S. Graham, & J. Fitzgerald (Eds.), Handbook of writing research (s. 417–432). New York.
Igland, M.-A. (2008). Mens teksten blir til. Ein kasusstudie av lærarkommentarar til utkast. [Text under production. A case study of teacher comments to drafts]. (Doctoral dissertation, University of Oslo).
Jølle, L. (2015) Vurderingsdialogen. En undersøkelse av tekstvurderingspraksis ved nasjonal læringsstøttende prøve i skriving. Doktorsavhandling, Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet.
Knoch, U. (2009). Diagnostic Writing Assessment: The Development and Validation of a Rating Scale. Frankfurt am Main: Peter Lang.
Kronholm-Cederberg, A. (2009). Skolans responskultur som skriftpraktik: gymnasisters berättelser om lärarens skriftliga respons på uppsatsen. Doktorsavhandling, Åbo Akademi. Hämtad från: http://www.doria.fi/handle/10024/52546
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Stockholm: Studentlitteratur.
Langemar, P. (2008). Kvalitativ forskningsmetod i psykologi. Stockholm: Liber.
Linell, P. (2001). Approaching Dialogue: Talk, Interaction and Contexts in
Dialogical Perspectives. Amsterdam: John Benjamins Publishing Company.
Linell, P. (2009). Rethinking Language, Mind, and World Dialogically: Interactional and Contextual Theories of Human Sense-Making. Charlotte, NC: Information Age Publishing.
Matre, S., Berge, K. L., Evensen, L. S., Fasting, R. B., Solheim, R., & Thygesen, R. (2011). Developing National Standards for the Teaching and Assessment of Writing. Rapport frå forprosjekt Utdanning 2020. Trondheim: Nasjonalt senter for skriveopplæring og skriveforsking.
Matre, S., & Solheim, R. (2015). Writing education and assessment in Norway: Towards shared understanding, shared language and shared responsibility. I: L1 Educational Studies in Language and Literature, 15, 1–33. http://doi.org/10.17239/L1ESLL-2015.15.01.05.
McNamara, T. F. (1996). Measuring second language performance. New York: Longman.
Morgan, D. (1996). Focus groups. I: Annual Review of Sociology, 22, 129-152.
Myford, C. M., & Wolfe, E. W. (2003). Detecting and Measuring Rater Effects Using Many-Facet Rasch Measurement: Part I. Journal of Applied Measurement, 4(4), 386–422.
Myford, C. M., & Wolfe, E. W. (2004). Detecting and Measuring Rater Effects Using Many-Facet Rasch Measurement: Part II. Journal of Applied Measurement, 5(2), 189–227.
Newton, P. E. (2007). Clarifying the purposes of educational assessment. I: Assessment in Education, 14(2), 149-170.
Parmenius Swärd, S. (2008). Skrivande som handling och möte – gymnasieelever om skrivuppgifter, tidsvillkor och bedömning i svenskämnet. Malmö: Doktorsavhandling i svenska med didaktisk inriktning, Malmö högskola.
Phelps, L. W. (2000). Cyrano’s nose: Variations on the theme of response. I: Assessing Writing, 7(1), 91-110.
Sadler, D. R. (1989). Formative assessment and the design of instructional systems. I: Instructional Science, 18 (2), 119-144.
Sadler, D. R. (2005). Interpretations of criteria-based assessment and grading in higher education. I: Assessment & Evaluation in Higher Education, 30(2), 175–194.
Skar, G. (2013). Skrivbedömning och validitet. Fallstudier av skrivbedömning i
svenskundervisning på gymnasiet. Stockholm: Doktorsavhandling, Stockholms universitet.
Skar, G. & Tengberg, M. (2014). Vilken forskning bedrivs egentligen inom forskningsfältet
svenska med didaktisk inriktning? I: P. Andersson, P. Holmberg, A. Lyngfelt, A. Nordenstam, & O. Widhe (Eds.), Mångfaldens möjligheter. Litteratur- och språkdidaktik i Norden (s. 353–374). Göteborg: Nationella nätverket för svenska med didaktisk inriktning.
Skolinspektionen. (2010). Kontrollrättning av nationella prov i grundskolan och gymnasieskolan, 2010. Stockholm.
Skolverket. (2011). Ämnesplanen i svenska. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2012). Ämne – Svenska. Alla kommentarer. Stockholm: Skolverket. Hämtat från: http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och kurser/gymnasieutbildning/ gymnasieskola/sve?tos=gy&subjectCode=sve
Sommers, N. (1982). Responding to Student Writing. I: College Composition and Communication, 33(2), 148–156. Hämtad från: http://www.jstor.org/stable/357622
Weigle, S. C. (1998). Using FACETS to model rater training effects. I: Language Testing, 15(2), 263–287. doi:10.1177/026553229801500205
Wibeck, V. (2010). Fokusgrupper. Om fokuserade gruppintervjuer som undersökningsmetod. Lund: Studentlitteratur.
Wiliam, D., & Thompson, M. (2007). Integrating assessment with instruction: What will it take to make it work? I: C. A. Dwyer (Ed.). The future of assessment: Shaping teaching and learning (s. 53–82). Mahwah, NJ: Erlbaum.
Wiliam, D. (2011). What is assessment for learning? I: Studies in Educational Evaluation, 37(1), 2-14.
Nedlastinger
Publisert
Hvordan referere
Utgave
Seksjon
Lisens
Innhold publisert
i tidsskriftet Acta Didactica er - dersom ikke annet er uttrykt - lisensiert gjennom Creative Commons Lisens BY-NC-ND-4.0 (https://creativecommons.org/licenses/by-nc-nd/4.0/). Dette betyr at innhold kan kopieres, distribueres og spres i hvilket som helst medium eller format, så lenge disse vilkårene er fulgt:
- Kreditering: Du må oppgi korrekt kreditering og oppgi en lenke til lisensen.
- Ikke-kommersiell bruk: Du kan ikke benytte materialet til kommersielle formål.
- Ingen bearbeidelser: Du kan ikke distribuere bearbeidete versjoner av materialet.
NB: Creative Commons-lisensen gir deg ikke nødvendigvis alle de tillatelser som er nødvendig for din tiltenkte bruk. For eksempel kan andre rettigheter, som reklame-, personvern-, eller ideelle rettigheter, sette begrensninger på hvordan du kan bruke materialet.
Forfattere som publiserer i Acta Didactica aksepterer følgende vilkår:
- Forfatter(ne) beholder opphavsretten til artikkelen og gir Acta Didactica rett til første publisering, samtidig som artikkelen blir lisensiert under Creative Commons Lisens BY-NC-ND-4.0. Denne lisensen tillater deling av artikkelen for ikke-kommersielle formål, så lenge forfatteren og første publiseringssted Acta Didactica krediteres. Lisensen tillater ikke publisering av bearbeidede versjoner av artikkelen.
- Forfatteren står fritt til å publisere og distribuere arbeidet/artikkelen etter publikasjon i Acta Didactica, så lenge det henvises til tidsskriftet som første publiseringssted. Innsendte bidrag som er antatt for publikasjon eller som er til vurdering i Acta Didactica kan ikke samtidig være under vurdering for publikasjon i andre tidsskrifter, antologier, monografier eller lignende. Ved å sende inn bidrag aksepterer forfatteren at bidraget publiseres digitalt i Acta Didactica.
