Metadiskursiva drag i tal om död och munskydd i Folkhälsomyndighetens presskonferenser under pandemin 2020–2021

Forfattere

  • Asbjörg Westum Institutionen för svenska språket, Linnéuniversitetet
  • Gunilla Byrman Institutionen för svenska språket, Linnéuniversitetet

DOI:

https://doi.org/10.5617/sakprosa.10515

Emneord (Nøkkelord):

den reflexiva metadiskursiva modellen, covid-19, kriskommunikation, presskonferenser, dödstal, munskydd

Sammendrag

Studien behandlar Folkhälsomyndighetens (FHM) information till allmänheten om covid-19 via återkommande presskonferenser. Syftet är att undersöka metadiskursiva drag i myndighetens information om dödstal och munskydd med fokus på vaghet och säkerhet i de språkliga uttrycken. Teoretiskt och metodiskt utgår studien från den reflexiva metadiskursiva modellen som ser den interpersonella funktionen som grundläggande i all interaktion och som fokuserar yttrandens propositionella innehåll. Materialet utgörs av ett strategiskt urval av sju presskonferenser (2020–2021). Resultatet visar att FHM uttrycker sig med större säkerhet om dödstal än om munskydd. Detta beror sannolikt på att dödstalen kan verifieras statistiskt. FHM:s talespersoner är oftast talarorienterade och använder vi i betydelsen ’FHM’, men de kan också vara lyssnarorienterade genom direktiva anvisningar till allmänheten. I informationen om dödstal förekommer många förstärkande språkliga uttryck. Enligt FHM råder det osäkerhet om munskyddens effekt, och myndigheten intar i denna fråga en position som går emot såväl WHO:s som grannländernas rekommendationer. Det kan vara oklart vem som innefattas i FHM:s vi, dvs. om det betyder ’FHM’, ’vetenskapen’ eller ’vi alla’. Därutöver förekommer många garderande språkliga uttryck och undvikande strategier. FHM:s rekommendationer om munskydd är genomgående explicit direktiva och indirekt talarorienterade; de hänvisar alltid till sina egna smittskyddsåtgärder som inte innefattar användning av munskydd. Studien behandlar en kommunikativt utmanande situation som ett ständigt förändrat pandemiläge utgör. Den metadiskursiva modellen är en adekvat förklaringsmodell som skulle kunna användas av forskare för liknande studier i framtiden.

Forfatterbiografier

Asbjörg Westum, Institutionen för svenska språket, Linnéuniversitetet

Asbjørg Westum är docent i svenska språket vid Linnéuniversitetet. Hennes forskningsintressen ligger i relationen mellan språk och kultur. I olika projekt inom medicinsk humaniora har hon undersökt frågor om folklig klassificering av sjukdomar i nordiska språk, folkliga föreställningar om pesten och berättelser från norra Sverige om spanska sjukan.

Gunilla Byrman, Institutionen för svenska språket, Linnéuniversitetet

Gunilla Byrman är professor i svenska språket vid Linnéuniversitetet. Hennes forskning är inriktad på text- och genusanalys samt multimodalitet. Hon har publicerat sig inom fältet rättslingvistik om brottmål och polisers rapportskrivande. Hon har och lett ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt om digitalt stöd till mödrahälsovård (2016–2020) (https://sadima.lnu.se/). För närvarande forskar hon om alternativa medier och begreppen hemslöjd.

Nedlastinger

Publisert

2024-02-21