Mångfald och sekularitet i religionskunskapsundervisning
DOI:
https://doi.org/10.5617/pri.8367Sammendrag
I syftestexten för det svenska religionskunskapsämnet anges att undervisningen i religionskunskap ska ge eleverna «möjlighet att utveckla en beredskap att förstå och leva i ett samhälle präglat av mångfald [samt att eleverna] ska ges möjlighet att reflektera över och analysera människors värderingar och trosföreställningar och därigenom utveckla respekt och förståelse för olika sätt att tänka och leva» (Skolverket 2011). Samtidigt visar ett flertal studier att klassrumspraktiken och talet om religion i svenska skolmiljöer är starkt präglade av en sekularistisk diskurs om religion där religiösa livsåskådningar artikuleras som tillhörande en förgången tid, vara svårförenliga med ett rationellt, modernt och vetenskapligt förhållningssätt och att troende människor uppfattas som irrationella, lurade eller psykiskt sjuka (Berglund, 2017; Carlsson & Thalén, 2015; Eddebo & Magnusson, 2020; Flensner 2015; 2017; 2018; Holmqvist Lidh, 2016; Osbeck & Lied, 2011; SKR, 2020; Vikdahl, 2018; von Brömssen, 2009, 2012; 2016). Många gånger är det andra elever som uttrycker denna typ av åsikter i undervisningen, men även lärare bidrar till att denna diskurs blir hegemonisk i klassrummet. Detta sekularistiska förhållningssätt uppfattats många gånger som en neutral position av de som uttrycker den, vilket får implikationer för hur man förhåller sig till olika aspekter av mångfald. I den här texten ska jag resonera kring relationen mellan sekularitet och mångfald och diskutera några möjliga implikationer för ickekonfessionell undervisning om religion. Jag kommer att utgå från resultat från empiriska studier av religionskunskapsundervisning.
Nedlastinger
Publisert
Utgave
Seksjon
Lisens
Innhold publisert i utgaver av tidsskriftet Prismet utgitt før 2017 er beskyttet av Lov om opphavsrett til åndsverk (https://lovdata.no/dokument/NL/lov/1961-05-12-2). Dette betyr at tekst og bilder publisert i disse årgangene av tidsskriftet kun kan deles og re publiseres med skriftlig tillatelse fra forfatter og/eller fotograf.
Fra og med årgang 2017 er innhold i tidsskriftet Prismet - dersom ikke annet er uttrykt - lisensiert gjennom Creative Commons Lisens BY-NC-4.0 (https://creativecommons.org/licenses/by-nc/4.0/). Dette betyr at innhold kan kopieres, distribueres og spres i hvilket som helst medium eller format, så lenge disse vilkårene er fulgt:
Kreditering: Du må oppgi korrekt kreditering, oppgi en lenke til lisensen, og indikere om endringer er blitt gjort. Du kan gjøre dette på enhver rimelig måte, men uten at det kan forstås slik at lisensgiver bifaller deg eller din bruk av verket.
Ikke-kommersiell bruk: Du kan ikke benytte materialet til kommersielle formål.
NB: Creative Commons-lisensen gir deg ikke nødvendigvis alle de tillatelser som er nødvendig for din tiltenkte bruk. For eksempel kan andre rettigheter, som reklame-, personvern-, eller ideelle rettigheter, sette begrensninger på hvordan du kan bruke materialet.
Forfattere som publiserer i Prismet aksepterer følgende vilkår:
Forfatter(ne) beholder opphavsretten til artikkelen og gir Prismet rett til første publisering, samtidig som artikkelen blir lisensiert under Creative Commons Lisens BY-NC-4.0. Denne lisensen tillater deling av artikkelen for ikke-kommersielle formål, så lenge forfatteren og første publiseringssted Prismet krediteres.
Forfatteren står fritt til å publisere og distribuere arbeidet/artikkelen etter publikasjon i Prismet, så lenge det henvises til tidsskriftet som første publiseringssted. Innsendte bidrag som er antatt for publikasjon eller som er til vurdering i Prismet kan ikke samtidig være under vurdering for publikasjon i andre tidsskrifter, antologier, monografier eller lignende. Ved å sende inn bidrag aksepterer forfatteren at bidraget publiseres både digitalt og i trykt utgave av Prismet.
