Här finns problem att lösa!

Forfattere

  • Jan Beskow
  • Anna Ehnvall
  • Ullakarin Nyberg

DOI:

https://doi.org/10.5617/suicidologi.1901

Sammendrag

När vi människor har det svårt tänker många av oss automatiskt på
död och självmord. Det är normalt och ofta nyttig. Hos de flesta klingar
sådana
tankar av spontant och ersätts av mer konstruktiva problemlösningar.
Hos personer som lider av ångest, depression, utmattning, en
känsla av utanförskap och annan psykisk smärta kan dock tankarna på
döden som en möjlig utväg bli mycket farliga. Situationen förvärras ofta
av en svårighet att be om hjälp. I stället drar sig personen inom sig själv
och utarbetar en självmordsplan. En ytterligare, ibland mycket ringa, påfrestning
kan göra att planen sätts i verket. Den suicidala patienten kommer
till psykiatern/behandlaren fylld av dessa svårigheter. Det är viktigt
att börja samtalet där hen är och följa upp med ett problemlösningsperspektiv.
Tvåforskarsamtal är en bra modell för att bryta patientens känsla
av isolering och möta de aktuella behoven. Frågan är om inte patologisk
suicidalitet bör ses som ett eget psykiatriskt syndrom.
Fortfarande dör ca 1.500 svenskar i suicid varje år. År 2013 var siffran
1.606. Läget är således ständigt akut. Låt oss därför snabbt försöka
komma fram till en någorlunda välfungerande modell för bemötandet av
dessa personer!

Referanser

Beskow J., Palm Beskow A., Ehnvall A. (2013). Suicidalitet som problemlösning, olyckshändelse och trauma. Lund: Studentlitteratur.

Deisenhammer E.A., Ing C.M., Strauss R., Kemmler G., Hinterhuber H., Weiss E.M. (2009). The duration of the suicidal process: How much time is left for intervention between consideration and accomplishment of a suicide attempt? J Clin Psychiatry, 70(1):19–24.

Eisenberger N.I., Lieberman M.D., Williams K.D. (2003). Does rejection hurt? An FMRI study of social exclusion. Science, 10;302(5643):290–2.

Gyllensten K., Palm Beskow A., Palmer S. (red) (2011). Psykologisk coaching för varaktig förändring. Stockholm: Natur och Kultur.

Kahl U. (2004) Emotionell och fysisk smärta bearbetas i hjärnan på liknande sätt. Läkartidningen, 101(7): 564–565.

Michel K., Maltsberger J.T., Jobes D.A. et al. (2002). Case Study. Discovering the Truth in Attempted Suicide. American Journal of Psychotherapy, 56: 424–37.

Nyberg U. Konsten att rädda liv. Stockholm: Natur och kultur, 2013.

O’Connor R.C. (2011). The Integrated Motivational-Volitional Model of Suicidal Behavior. Crisis, 32(6): 295–298.

Ogden P., Minton K., Pain C. (2006). Trauma and the Body. A Sensorimotor Approach to Psychotherapy. London: Norton & Co.

Riskind J.H., Williams N.L., Joiner T.E., Jr. (2006). The Looming Cognitive Style: A Cognitive Vulnerability for Anxiety Disorders. Journal of Social and Clinical Psychology. 25(7): 779–801.

Stern D. (2005). Ögonblickets psykologi. Om tid och förändring i psykoterapi och vardagsliv. Stockholm: Natur och Kultur.

Suicidprevention i Väst, SPIV (2013). Vägen bort. Suicidalitet som problemlösning. Tre DVD-filmer varav en – Samtal efter ett suicidförsök – redan är producerad. Introduktion och Studievägledning ingår. Göteborg: Suicidprevention i Väst. Se www.suicidprev.com

Van Orden, K.A., Witte, T.K., Cukrowicz, K.C., Braithwaite, S.R., Selby, E.A., Joiner, T.E. (2010). The Interpersonal Theory of Suicide. Psychological Review, 117: 575–600.

Williams, M. (2001). Suicide and attempted suicide. Understanding the cry of pain. London: Penguin Books.

Williams, J.M.G., Barnhofer T., Crane C. og Beck A.T. (2005). Problem solving deteriorates following mood challenge in formerly depressed patients with a history of suicidal ideation. Journal of Abnormal Psychology, 114: 421–31.

Nedlastinger