Sense of agency among frequently anxious learners of English in Swedish primary school: Mismatching beliefs and experiences

Sammendrag

Abstract

Instilling a sense of agency (SoA) in young learners is an important aspect of foreign language instruction, as is the counteracting of emergent foreign language anxiety (FLA). Focusing on learners who frequently experience FLA, this study explores young learners’ beliefs and classroom experiences in relation to teaching and learning of English, in order to highlight the way in which they perceive their own agency, that is, their situated SoA. After initial classroom observations, learners from seven Swedish classrooms, across years 2–5, were seated in small groups to discuss open questions about target language (TL) use, oral interaction, instructional work mode and the role of the teacher and the learners. The present study is based on discussions among 31 of those learners. Qualitative content analysis of the recorded discussions reveals conflicting beliefs and experiences. These frequently anxious learners stressed the importance of extensive input in English and of learners engaging and speaking the TL. However, they also expressed that oral instructions and prompts, which were sometimes incomprehensible, made them feel frustrated and insecure. Considering the risk of embarrassment, they refrained from asking questions or volunteering to speak. Thus, their accounts of their emotional experiences and actions did not align with their beliefs, which hampered their SoA. The findings illustrate the interrelated nature of beliefs, emotional experiences and agency. Implications for primary language teaching relate to target language use and offering plenty of time for learners to practice their oral skills under conditions that they perceive as safe.

Upplevd agens hos talängsliga engelskelever i grundskolans tidigare år: Motstridiga föreställningar och erfarenheter

Att ingjuta en känsla av agens hos unga elever samt att motverka begynnande talängslan är viktiga aspekter av undervisning i främmande språk. Med ett fokus på elever som ofta upplever talängslan utforskar denna studie föreställningar och klassrumserfarenheter i relation till engelskundervisning och språkinlärning på låg- och mellanstadiet, för att därigenom belysa hur eleverna själva uppfattar sin situerade agens. Efter inledande klassrumsobservationer placerades elever från sju svenska klassrum, i årskurserna 2–5, i smågrupper för att diskutera öppna frågor kring målspråksanvändning, muntlig interaktion, undervisningsformer och lärarens respektive elevernas olika roller. Denna studie baseras på samtal bland 31 av dessa elever. Kvalitativ innehållsanalys av de inspelade gruppsamtalen visar på dilemman i form av motstridiga föreställningar och erfarenheter. Dessa frekvent talängsliga elever underströk vikten av rikligt med engelsk input och att eleverna engagerar sig och talar målspråket. Samtidigt uttryckte de att muntliga instruktioner och påbjudna talinviter på engelska ibland var obegripliga och gjorde dem osäkra. Med hänsyn till risken att skämma ut sig avstod de från att räcka upp handen för att ställa frågor, be om förtydliganden eller bidra till interaktion. Elevernas skildringar av sina emotionella erfarenheter och beteenden överensstämde därmed inte med deras föreställningar om hur språkinlärning bör gå till, vilket hämmade deras upplevda agens. Resultaten illustrerar det nära sambandet mellan föreställningar, emotionella upplevelser och agens. Implikationer för tidig språkundervisning rör målspråksanvändning och att erbjuda gott om tid och trygga situationer då elever kan öva sina muntliga färdigheter under omständigheter de upplever som trygga.