Dealing with and teaching controversial issues – Teachers’ pedagogical approaches to controversial issues in Religious Education and Social Studies

Sammendrag

Abstract

What strategies do teachers use, in classroom practice, to handle issues highly contested in society? This article focuses on how the various Middle Eastern conflicts and related topics, theoretically framed as controversial issues, are dealt with in religious education and social studies classes. The aim is to analyse pedagogical approaches teachers applied in situations where topics associated with regional, cultural, and/or religious conflicts (e.g., migration, terrorism, radicalisation, xenophobia, anti-Semitism, and Islamophobia) were part of the teaching. What approaches were distinguishable in classroom practice? How did teachers reflect on this teaching? To examine these issues, ethnographic observations were made of religious education and civics classes at upper secondary schools in Sweden; follow-up interviews with teachers and students were also conducted to discuss the classroom situations. The approaches to teaching such difficult subject matter, as distinguishable in the classroom, were avoidance, denial of the controversy, provocation, representing/considering various perspectives, and eliciting empathy. There was a division between approaches that endeavoured to tone down the controversy versus those aimed at making the controversy more apparent. This difference can be understood as dealing with controversial issues as opposed to teaching controversial issues, which is a fundamental difference in pedagogic approaches.

Keywords: controversial issues, teaching strategies, religious education, social studies, classroom observations

Att hantera och undervisa om kontroversiella frågor – Lärares didaktiska förhållningssätt till kontroversiella frågor i religionskunskap och samhällskunskap

Sammandrag

Vilka didaktiska förhållningssätt använder lärare i klassrummet för att hantera samhälleligt omtvistade och kontroversiella frågor? Den här artikeln fokuserar på hur Mellanösternskonflikterna och relaterade ämnen, teoretiskt inramade som kontro­versiella frågor, behandlas i religionskunskaps- och samhällskunskapsundervisning. Syftet i föreliggande artikel är att analysera lärares didaktiska handlande i undervis­ningssituationer där ämnen förknippade med regionala, kulturella och/eller religiösa konflikter (t.ex. migration, terrorism, radikalisering, främlingsfientlighet, antisemitism och islamofobi) var en del av undervisningen. Vilka didaktiska ansatser kunde urskiljas i klassrummet? Hur reflekterade lärarna över denna undervisning? För att undersöka dessa frågor genomfördes etnografiska klassrumsobservationer av religionskunskaps- och samhällskunskapsundervisning på gymnasiet i Sverige; intervjuer med lärare och elever genomfördes också för att diskutera de observerade klassrumssituationerna. Analysen visar att centrala ansatser var undvikande, förnekande av kontroversen, provokation, representation av olika perspektiv, och strategier som syftade till att skapa empati. Det fanns en skillnad mellan undervisning som sökte tona ner kontroversen jämfört med undervisning som syftade till att synliggöra olika perspektiv och positioner i den kontroversiella frågan. Denna skillnad kan förstås som att hantera kontroversiella frågor jämfört med att undervisa om kontroversiella frågor.

Nyckelord: kontroversiella frågor, undervisningsstrategier, religionskunskap, samhällskunskap, klassrumsobservationer