Isländska lärares och elevers attityder till grammatik

Abstract

Det har länge debatterats i Island hur man bör närma sig undervisningen av det isländska språket och dess grammatik; hur undervisningen ska ske, vad som bör ingå i ämnet och huruvida det ska undervisas specifikt i grammatik. Denna artikel ämnar lägga en vetenskaplig grund för denna debatt genom att belysa lärares och elevers synpunkter på ämnet. Datan som används kommer från ett större forskningsprojekt om isländskans nuvarande situation som skolämne på grundskole- och gymnasienivå och består av intervjuer med sammanlagt 56 elever och 19 lärare i isländska i 9 grundskolor och 5 gymnasieskolor i tre olika delar av Island. Resultaten kännetecknas av kontraster och konflikter då det verkar råda en allmän oenighet bland lärare så väl som studenter om vad grammatik består av och om dess kopplingar till andra delar av skolämnet isländska. Båda grupper uttrycker även stort tvivel om grammatikens användbarhet även om de är överens om att den kommer till nytta för att avgöra vad som är rätt och vad som är fel i språkliga sammanhang. Dessa resultat är något oroande och ger lärare anledning till självbetraktelse och reflektion för att etablera en tydligare utgångspunkt för hur de kan närma sig undervisning av grammatik i isländska skolor. Samtidigt tillför resultaten ett ytterligare perspektiv till den forskning som nu drivs om tillämpningen av och attityder till grammatik inom europeiska og nordiska skolor.